- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 2 /
71

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

började hon. »Pappa ville inte riktigt ge mig lof att gå
dit. Han kände inte familjen, oeh han har ju alltid varit
rädd för att jag skulle komma tillsammans med folk af
en lägre klass än vi själfva. Emellertid fick jag lof att
gå, och jag var riktigt nyfiken att komma in i ett
sådant gammaldags, borgerligt hus. Fadern hade varit
handelsman; modern, som nu var änka, lefde tillsammans
med sina två söner och sin enda dotter det lyckligaste
familj elif.»

»Ja, jag vet nog, att jag i början trodde, att du var
förälskad i en af sönerna», afbröt han.

»Jag hade inte sett dem förrän den aftonen, men
jag visste, att den äldste hade uppträdt i tidningarna
som teaterkritiker, och det imponerade oerhördt på mig.
Den andre var en musikalisk talang, och helå familjen
ägnade sig åt alla slags andliga intressen, som jag var
främmande för. De hade talat om dig, innan du kom. —
’Känner du inte Erik Sjött? Har du verkligen aldrig
läst något af honom?’ frågade de mig alla, helt förvånade
öfver min okunnighet. De visste knappt, huru litet man
i allmänhet läste i vårt hus och huru främmande jag
var för allt, som tilldrog sig i den litterära världen. —
De visade mig din fotografi, innan du kom, och de hade
alla berättat något om dig, huru vacker du var, huru
iiflig och varm, huru orädd för folks åsikter, huru litet du
brydde dig om popularitet och huru sann och entusiastisk
du gick din egen väg mot det mål, du föresatt dig.»

»Och förmodligen blef du likväl lurad från första
ögonblicket? Du älskade den fantasibild, du gjort af
mig och alldeles inte mig själf.»

Hon satt och såg litet på honom, och det kom en
underlig glans i hennes ögon.

»Nej, du var vackrare än allt, hvad jag hade tänkt
tnig», sade hon med en suck. »Det var icke blott dina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:26:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/2/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free