- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 2 /
73

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gammal vas i matsalen, som min bror inte kunde tåla.
Han hade sett den i så många år och sade, att han var
så gräsligt utledsen vid det gamla skräpet. Han tog sig
då för att dag efter dag gå och skuffa helt sakta på den,
och plötsligt en dag, då vi stego upp från frukostbordet,
föll vasen ned i golfvet med en skräll. Så gick du också
och skuffade och skuffade på alla mina gamla
föreställningar, tills de på en gång lågo i tusen stycken och
aldrig mera kunna sinkas ihop.»

»Och nu hyser du agg till mig, emedan jag
öppnade dina ögon för all den humbug, hvari du lefde?»

»Jag skall alltid tacka dig för hvad du har gjort för
mig», svarade hon. »Jag lefde som i en sluten borggård
med murar rundt omkring och inbillade mig, att där inne
fanns hela världen, och så kom du och bröt ett hål i
muren, och solen sken dit in, och jag såg långt ut öfver
oändliga trakter med berg och floder och åkerfält, fulla
med folk, som sådde och skördade, och stora städer och
mörka skogar. Det var ju därför jag älskade dig! Du
gaf mig handen och förde mig ut i frihetens gränslösa
land.»

»Och när du nu vill stanna där, hvarför vill du inte
behålla min hand?» frågade han. »Hvarför skola vi icke
följas åt?»

»Emedan du är en förare, som icke är att lita på»,
svarade hon. »Du kan uttrycka dig både vackert och
bra i ord och tala om för oss andra, hurudana vi äro,

— men hurudan är du själf? Hvad bryr du dig om den
frihet, som du så högt berömmer, du, som inte har det
ringaste tålamod med en människa, om hon har en annan
mening än du? Du vill ha frihet att tänka och göra,
hvad du vill, men andra få inte ha någon frihet att lefva
efter sin öfvertygelse. Du är den störste andlige despot,
som jag ännu träffat på.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:26:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/2/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free