Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men huru uppfostra människorna sina barn? Fråga
de efter, hvad deras olika natur och begåfning behöfva?
1 dussinvis, i hundratal skockas de tillsammans för att
lära allting på samma sätt. Frågar man efter, om de
särskildt ha anlag för det teoretiska eller det praktiska,
för det spekulativa eller det konstnärliga? Nej. visst icke!
»Det skulle vara för dyrt och för besvärligt», svarar
man mig; »i synnerhet för dyrt!» Vid skoluppfostran
kan man icke taga hänsyn till den enskilde.
Men är det också ekonomiskt att låta så många
tusendes anlag, och möjligtvis stora anlag, gå förlorade
för att jämna dem med massan? Hvarje barn äger
möjliga anlag, som kunna utvecklas, om de i tid bli
observerade och stärkta, men nu behandlas de milda och
hårda, de tröga och raska, de goda hufvudena och de
goda viljorna alldeles på samma sätt.
Må man blott icke kalla detta civilisation! Det skall
komma en tid, då man skall se tillbaka därpå som höjden
af barbari.
* *
#
–––––Hvarje morgon vänta mig nya fröjder. Jag
går omkring och ser, hvilka framsteg naturen gjort under
natten.
Aldrig förr har jag på så nära håll och så länge
observerat de olika träden och växterna, och dock trodde
jag mig känna dem väl. Men människorna se i
allmänhet mycket litet på naturen. Jag kan slå vad om att
icke en af tjugu skall kunna sitta i sitt rum och säga
skillnaden på ett pil- och ett poppelblad, på en alm och
en al.
Denna slapphet i observationen är orsaken till den
lätthet, hvarmed den stora publiken smälter dålig littera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
