Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 19 —
nog — så säger du i en förnäm ton: »Nej, låt bli
mig!» — eller: »Hvad du tygar till mitt hår!»
anna (ängslig). Går han då?
majorskan. Nej, då finner han dig först riktigt
förtjusande och tilldragande. Kallar han på dig, så
svarar du: »Jag kommer genast!» — Men sedan
kan du gärna låta honom vänta en tio minuter! Det
gör dem så godt att gå och svära litet.
anna. Tror tant verkligen?
majorskan. Jag talar af mångårig erfarenhet.
Jag skulle verkligen inte vilja se alla de
afgrunds-andar för mina ögon, som jag har varit anledningen
till att majoren har åkallat!
anna. Och när han vill gå ut på kvällarna?
majorskan. Så säger du bara i en bestämd
ton: »Hva’ för slag? Det kommer helt enkelt inte
i fråga! Jag tänker verkligen inte sitta ensam
hemma, medan du går ut och roar dig.»
anna. Har tant verkligen haft mod att svara
farbror så där? Hvad jag beundrar tant I
majorskan. Ja, hade jag inte från första
ögonblicket visat min herre och man, hvem som var
herre i huset, så hade jag minsann inte sett mycket
till min gode Donnerwetter! — Vill de ha punsch,
kan de få den hemma. Vill de då och då ha en
kamrat hem till sig, så går det ju också för sig. —
Men intet onödigt snobberi med att springa på
officersklubben och på restaurationerna.
anna. Och farbror har alltid varit en lydig
man och hållit sig hemma?
majorskan. Hm! — Jag kan inte ge honom
högsta betyg, men gick han, så gick jag också. —
Skulle han roa sig, så behöfde också jag en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
