Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det roar och intresserar henne sä mycket — så
låter jag henne hållas. Och så är hon ju oss så
tillgifven, som du säger. Det har nog aldrig
funnits en tanke på kärlek eller giftermål i hennes
hjärta. Hon är liksom bestämd att bli en
gammal, snäll tant.»
»Och André», sade nu Bunge. »Vet du,
honom tror jag vi få riktig ära af. Med hans
briljanta hufvud! Och nu är han i full gång med
sina studier. Hvem vet, om vi inte en gång rent
af kunna få se honom som landshöfding här i
länet? Men till dess äro vi nog, gunås, döda och
borta» — och Bunge gäspade högt som afslutning
på denna ledsamma tanke.
»Bertel», sade han så efter en stund.
»Stackars Bertel! Honom är det ju på sätt och vis
synd om. Och ändå tycker jag ibland, att han
fått den bästa lotten af alla syskonen, eftersom
han fatt broderparten af din kärlek, Anna.»
»Det är inte mera än rätt!» sade fru Anna och
lade kammen i knäet och såg tankfullt framför
sig. »André har hela världens kärlek. Han
be-höfver bara småle eller sätta sig till pianot, för att
alla ska bli hans vänner, medan Bertel, — tyst,
ropade han inte?»
Ilon lyssnade, men intet ljud nådde genom den
öppna dörren till Bertels rum.
»Han sofver allt!» sade Bunge belåten. Han
ville nu helst få prata litet ostördt med sin fru
»Ja, och så är det Vanda», fortsatte Bunge. »Det
kära barnet. I lon är då som en solstråle i hemmet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
