Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Stackars barn!» sade Antony. »Finns det
någon större parodi pä rättvisan än den
mänskliga lagstiftningen?»
Andre hade sprungit upp frän pianot. De
gingo sida vid sida ut genom en af glasdörrarna
och slogo sig ned på en stenbänk under björkarna
utanför. Solen hade börjat få makten, och långa,
hvita moln flöto fram som skepp på den ljusnande
himlen.
»Ja, inte är jag skapad att läsa lagen!» sade
André och såg upp mot de sväfvande molnen.
»Men jag antar dock, att meningen med all
lagstiftning är den, att vilja skipa rättvisa.»
»Meningen!» upprepade Antony och smålog.
»Ja, måhända meningen är god, men resultatet är
så sorgligt misslyckadt. Människors dom om
människor blir alltid så brutal, och när allt kommer
omkring, veta herrar domare lika litet om de dolda
bevekelsegrunderna till en handling som vi andra.
Och skall det bli tal om rättvisa, så får man väl
först och främst räkna med bevekslsegrunderna.»
»Nå ja», svarade André, »men det är väl just
det, som den moderna lagstiftningen eftersträfvar.
Nog tar man väl nu, mycket mera än förr i
världen, hänsyn till de olika omständigheter, under
hvilka en person handlat?»
»Ja, så där på ett yttre, brutalt sätt», svarade
Antony. »Om till exempel en familjefar omöjligt
kan få arbete och sitter med sex hungriga barn,
så kan detta måhända väga litet till hans ursäkt,
om han stjäl. Eller om en man blir svårt föro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
