Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du vill bli nödgad att se en högre rättvisa stryka
på foten för en lägre. Du vill se dig tvungen att
kompromissa mellan din inre öfvertygelse och de
yttre bevisen. Du vill ha den beständiga sorgen
att se formen triumfera öfver innehållet. Du
kommer att lefva i ett beständigt lidande vid att erfara,
hur dåligt ditt arbete motsvarar allt det goda, du
unnar mänskligheten. Det vill då säga, om du
inte slutar som så många andra med att hissa din
fana på half stång, nöjer dig med halfva mesyrer
och sjunker ihop i byråkratisk själfbelåtenhet.»
»Ja, hör nu bara», fortsatte han, då André
gjorde en rörelse som för att afbryta honom.
»På andra sidan har du konsten, — musiken!»
— Antony satt alldeles tyst en stund. Han lyfte
det högra pekfingret nästan hotande emot höjden
och såg fast på André med sina svarta,
genomborrande ögon.
»Du lycklige, som har blifvit utvald att tjäna
konsten! Tänk dig ett lif i konsten tjänst! Där
är det inte fråga om att knappa af på dina
begrepp om idealet. Tvärtom! det vill beständigt
sväfva högre öfver ditt hufvud, sporra alla dina
krafter, hålla din entusiasm ung och brinnande, till
dess du blir en gammal man. Ty ser du, till och
med i våra högsta föreställningar, i våra skönaste
drömmar göra vi oss ändå blott en blek och
sväf-vande föreställning om hvad konstens ideal
innebär. Det är det oupphinneliga, men det evigt
eftersträfvansvärda, det evigt inspirerande. Men
det fordrar ett: det fordrar sin man hel! Kropp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
