Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stilkänsla, denna uppfattning! Så sjunger blott en
människa, som är född till att sjunga».
»Och i alla fall har hon uppgifvit det för detta
giftermål», sade André tankfullt. »Någon vild
kärlek har hon väl ändå inte hyst för majoren.»
Herr Antony log.
»Nej, det behöfver man visst inte frukta!» sade
han. »Men han har pengar, en ställning, blir
måhända snart öfverste. Var hon fattig? Hade hon
det svårt förut?»
»Jag vet verkligen inte det minsta om hennes
förflutna lif», sade André. »Jag såg henne första
gången vid silfverbröllopet.»
»Ja, där har du en af de mänskliga gåtorna»,
sade Antony. »En sådan begåfning! En sådan
företeelse!»
»Hon skulle måhända ha blifvit en af de största,
om hon ägnat sig åt konsten?» sade André.
»Måhända», svarade Antony. »Om inte det
dock till sist finns något emellan.»
sHvad skulle det vara?» frågade André.
»Honsjälf, min gosse! Hon själf!» svarade
Antony. »De största konstnärerna sätta alltid sin
konst i första rummet och sig själfva i andra. De
näst största, jag menar dem, som för resten äga
alla rika möjligheter, de flytta bara litet om
ordningen. De sätta sig själfva i första rummet och
konsten så där litet bakom, som en tjänare, att
bära upp deras berömmelses släp! Jag kan för
resten inte alls tänka mig fru Ida utan släp!» sade
han plötsligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
