Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det är intressant! Men jag vill veta, hvad som
egentligen är meningen med det hela, och hvad
jag har att hålla mig till. Och jag skall säga
farmor», fortfor hon med glödande kinder, »att
visste jag säkert, hvad som är det högsta, så skulle
jag sträfva därefter, och lefva därför, — ja, jag
är säker om att jag gärna skulle vilja dö därför,
— men hvar är det, farmor?»
»Ja, det får du själf se dig om efter», svarade
öfverstinnan tämligen likgiltigt. »Hvar människa
finner sitt, och alla välja så olika. Du behöfver
ju blott se på din egen mor! Ingen kan väl neka,
att hon är en förträfflig och dygdig kvinna, och
hon får sin andliga föda af det svammel, som
Jonathan Pettersson står och vefvar. Det är hvad
hon behöfver för sitt lif.»
»Ja, så blir det också därefter!» utbröt Vanda,
som knappast visste hvad hon sade.
»Jaså, du kritiserar din mor!» sade öfverstinnan
och tittade litet sarkastiskt på Vanda öfver
glasögonen. »Hvad har du mot hennes fullkomlighet
att anmärka?»
»A, det är inte sä jag menar», sade Vanda, som
hade blifvit mycket röd och förvirrad. »Jag menar
bara — ja, jag menar, att det kan bestämdt inte
vara rätt att behandla sin egen son som mamma
behandlat André. Jag tycker, att det, som är sant
och rätt, måste bara värma, — värma som solen!»
och hon dunkade sig med handen på bröstet.
»Nå ja», sade farmodern och lade sin bleka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
