Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ilon hade grefvinnans fint böjda näsa, blanka
och beslöjade ögon, och därtill en mun så liten
som ett körsbär. Den unga damen var en stor
favorit hos sina gamla släktingar, som gjorde allt,
för att den föräldralösa och medellösa flickan skulle
kunna uppträda så elegant, som hennes namn och
och hennes skönhet fordrade, och det var icke
utan, att de gamla tu hade sina mycket
djupgående planer och önskningar, som rörde sig om
den möjligheten, att fröken Matilda och grefve
Gaston en gång skulle kunna bli ett par, så att
Charlottendal i dem skulle komma att hälsa sitt
nya herrskap, när de själfva hade försvunnit. Hvad
den unga damen tänkte om saken, visste man icke.
Hon hörde icke till dem, som yttrade sina tankar;
hon förstod att till det yttersta behärska sig och
vara lika vänlig emot alla. Däremot visade grefve
Gaston, såväl som hans yngre bror, ett mycket
starkt och uteslutande intresse för fru Ida.
Om man skulle våga ett starkt uttryck om så
späda och så korrekta herrar, som de unga
gref-varna v. Döllen, så skulle man säga, att de
svärmade vildt för henne. De bokstafligen inramade
henne, en på hvar sida, och följde hennes spår
som två små hundar, hvar hon gick och stod.
Hon upptog all dyrkan med vänlighet och behag
utan att uppmuntra eller föredraga någon af dem.
Ja, hon yttrade till och med leende, att båda
före-föllo henne lika älskvärda och sympatiska, men så
lika, att hon skulle vilja skrifva ett kors med krita
på ryggen af den ene, för att fort kunna skilja
Högvalln. j cj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
