Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon och svängde parasollen emot boningen bland
almarna. »Får jag titta in och se, hur ni bor?»
»Så innerligt gärna», svarade Antony och
skyndade fram före henne. »Jag har för resten ingenting
att visa er. Men jag kan bjuda er på en skuggig
plats och ett glas citronvatten, om ni behagar.»
Fru Ida sväfvade in i trädgårdsrummet.
o
»A, hvad här är skönt och svalt!» sade hon
och andades djupt. »Som i ett tempel! Och här
arbetar ni?» Hon såg sig omkring och hade i ett
ögonblick uppfattat bokskåpet, det gamla pianot,
bordet med fotografierna, jordgloben, herbariet, —
alltihop. Hon visste med detsamma, hur hvarje
möbel i rummet såg ut.
»Det är någonting sä allvarligt, nästan
högtidligt att se ett rum, där en vetenskapsman arbetar»,
sade hon med sin dämpade, mjuka röst.
»Ni får verkligen inte kalla mig
vetenskapsman», svarade Antony, som just bar fram en bricka
med citroner, socker och källvatten. »Jag är den
argaste dilettant, som finns på jorden. ’Tittar i
alla gårdar, slickar i alla skålar’ — för ögonblicket
är jag er underdånige kypare, och det är måhända,
när allt kommer omkring, den saken jag har mest
talang för.»
Fru Ida log och böjde på hufvudet, tog af sin
högra handske, rörde om skeden i glaset med sina
sköna fingrar och läppjade på limonaden.
»Gör ni allt lika bra, som ni lagar limonad,
så är ni en mästare», sade hon och drack i djupa
drag ur läskedrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
