Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke voro de samma, som då de skildes för fyra
år sedan.
André hade bevarat Anne-Marie i sitt minne
som en bild af ungdomen i dess första, fläckfria
glans, och hade än hennes bild i ganska långa
mellantider varit undanträngd af andra förbigående
intryck, så hade han dock beständigt vändt
tillbaka till den som till det ljusaste och renaste han
sett i lifvet.
Hon var för honom liljan i hans ungdoms
trädgård, om hvilken han så säkert visste, att den
endast doftade för honom, och som han förr eller
senare skulle vända tillbaka till för att plocka.
Då han nalkades hemmet, var det, som om
hennes bild flyttade längre bort. Den hörde
liksom till det förgångna, och han hade helst
uppskjutit att träffa henne, om icke Vanda hade yrkat
därpå.
Nu stod hon framför honom, och hon var icke
längre den han hade drömt om. Det var, som
om ungdomens första hälsa och glädje hade
lämnat henne. Hon såg blek och lidande ut, och
hennes ögon hade ett trött och sorgset uttryck,
då de mötte hans.
Anne-Marie förstod hans pröfvande, främmande
blick och böjde sitt hufvud som för en oundviklig
dom. Då greps han af en så underlig rörd och
och vemodig känsla, att han slöt henne i sin famn,
kysste hennes panna och sade sakta:
»Lilla Anne-Marie, är du sjuk?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
