Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och såg sig omkring på åhörarna. Bland alla dessa
olika människor var det något, som plötsligt lyste
till som två starka blixtar. Det var diamanter, två
diamanter, som sutto i öronen på en dam, en dam
med svart här. Hon stod upprest, klädd i helt
hvitt, med en hvit kamelia i håret. Ilon lyfte sina
händer högt, medan hon klappade.
»Det var fru Ida», tänkte Vanda och såg länge
efter henne. »Är hon här?»
Grefvinnan v. Döllen hade brådt att komma hem
för att vara färdig att taga emot sina gäster. Hon
och grefven komplimenterade Vanda på det
älskvärdaste för den stora framgång, hennes bror hade
haft, liksom också Matilda och unge grefve Gaston,
som varit med dem, uttryckte sin förtjusning. För
resten voro endast ett dussin utvalda gäster inbjudna,
hvilka anlände så småningom så belåtna och
hög-tidsstämda, som man kunde önska.
Det var en sval, förväntansfull stämning i den
gamla, förnäma våningen. Ljus brunno öfverallt i
de antika kristallkronorna och det doftade af
Ma-réchal-Nielrosor, nyss komna från Charlottendal,
arrangerade här och där i sévresvaserna af Matilda.
Själf sväfvade hon omkring, klädd i ljusblå chiffon
med silfverglitter, och hjälpte sin tant att
underhålla de väntande gästerna.
Vanda stod vid fönstret med ansiktet tätt intill
rutan och såg ut i mörkret, undrande om André
icke snart skulle komma. Men han kom icke.
Konserten hade slutat strax efter tio. Klockan
blef half elfva, hon blef elfva. Då hon blef half
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
