Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Farmor», sade Vanda, så snart hon stängt
dörren. »Farmor, det har händt något
förskräckligt!» Hon kände sitt hjärta bulta, som om det
skulle spränga bröstet på henne.
»A, Gud bevare oss väl!» sade öfverstinnan
och satte sig fort upp i soffan. »Hvad är det
fråga om?»
»Det är — det är André!» sade Vanda. Hon
hade svårt att få fram orden.
»André!» utropade öfverstinnan och slog ihop
händerna. »Han är död!»
»Nej, det är inte så väl, höll jag på att säga»,
svarade Vanda.
»Hvad är det för galenskaper du står och
pratar?» sade den gamla damen. »Hvad i all världen
har gossen gjort?»
»Det är denna — det är fru Ida. De äro
tillsammans i Dresden.»
»Nå, var det inte värre!» sade öfverstinnan
och sjönk ihop med en lättnadens suck. »Du
höll då alldeles på att skrämma lifvet ur mig!
Inte behöfver man väl sätta himmel och jord i
uppror för den saken.»
»Anser du det verkligen för en obetydlighet»,
sade Vanda och såg utmanande på sin farmor,
»att André tar emot en annans hustru?»
»Du får tänka litet på, hvem den andra är!»
sade öfverstinnan lugnande, medan hon ordnade
filtarna och schalarna omkring sig. »Man får se
litet filosofiskt på tilldragelserna här i världen.
Och det är då inte så synnerligen svårt att förstå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
