- Project Runeberg -  I Kvinnofrågan /
36

(1896) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

Till och med barn älska icke de kamrater, som
alltid prata dem efter munnen, utan säga som
en liten norsk pojke sade till en skånsk
fiskarpojke, hvilken var hans lekkamrat och
beständigt sade ja till allting:

»Hvarför säger du alltid ja, ja? Kan du inte
säga nej, din torsk!»

Ingen kvinna, ingen människa skall uppge
sin person, men visserligen fordras af en hustru
och en mor, att hon skall kunna uppoffra sig
i stort och smått, och det bästa sättet att
uppoffra sig är kanske just det att alltid ge något
af sin person i hvarenda liten handling.

Ja, äktenskapet är en svår sak, och en hustrus
och moders kallelse en af de svåraste. Men
det finns något, som heter »det svåras
tjusning», och hvad som är svårt är också nästan
alltid det mest innehållsrika.

Medan alla studier och konster ha ett
begränsadt material att röra sig med, har en
husmoder lifvet till sitt material, och intet studium
är så innehållsrikt och mångfaldigt som lifvet
själft.

En gift kvinna kommer på det naturligaste
sätt i beröring med mänsklighetens olika
representanter.

Hon lär känna arbetarne och deras arbeten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:39:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nhkvinnofr/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free