Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
lar, som, själfva utan hem och lycka, alltid äro
färdiga att arbeta och lida för andras.
Också finns det en stor del kvinnor, som
icke blott af sorg öfver en uppgifven kärlek
eller af tillfälliga omständigheter förbli ogifta,
utan välja det ogifta ståndet fritt och afgjordt
som deras kallelse.
I hela den civiliserade världen lefva
tusentals nunnor, hvilkas lifsuppgift det är att uppge
all personlig lycka för att endast lefva för att
tjäna Gud och människor. De, som genom
erfarenhet känna dessa kvinnor, veta bäst, hur
lyckliga de äro. Då de intet önska, sakna de
intet, då de intet äga, bekymra de sig icke
för något, och de njuta frihetens hela glädje; i
det de äro befriade från sig själfva, och »en själf»
är dock till sist det svåraste påhäng man har.
Men liksom denna kallelse blott passar för
dem, hvilka känna den afgörande, så är
äktenskapet det lyckligaste för de kvinnor, som äro
skapade därför — och dessa skola alltid
utgöra den öfvervägande mängden.
De stora konstnärinnorna däremot skola sätta
den högsta lycka i att lefva för sin konst.
Må en hvar pröfva sig själf och efter mogen
öfverläggning välja, för att sedan helt och
hållet ägna sig åt det kall hon har valt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
