Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häradshöfdingen kom, men klockan var nu half nio,
och han syntes ännu icke till.
Hon gick ned i trädgården och upp igen, fram
och tillbaka och såg på blommorna, men hennes hjerta
slog häftigt, och hon strök likgiltigt med handen
öfver blombladen och läste på trälapparna på de nya
buskarna utan att lägga märke till namnen.
De sista gyllne strimmorna of solnedgången
släc-tes som gnistor, och småningom drog sig en violett
skugga högt öfver himlen, som mer och mer mörknade,
medan den lilla halfmånen seglade fram, ljus och
glänsande. Syrenerna utsände en nästan qväfvande
vällukt, och då mörkret mjukt och glidande inneslöt
allt i sina skuggor, lyste ännu fruktträden som snö.
»Han kommer inte», tänkte Nina. »Han har fått
förhinder. Han kommer inte nu.»
Hon beslöt, att hon skulle gå igenom trädgården
med långsamma steg utan att se sig om; kanske stod
han der då, när hon kom tillbaka. Hon gick bort till
det höga staketet, vände långsamt och spejade genom
skymningen, om någon stod på verandan. Nej, — der
fans ingen.
Så började hon springa fort för att se hur många
gånger hon kunde hinna fram och tillbaka, till dess
han kanske skulle komma, — men nej, han var icke
<ler.
Klockan hade redan slagit nio för en tio minuter
sedan. Han hade dock lofvat henne att komma. Det
var icke rätt att bli borta utan att skicka henne
återbud. Men när intet återbud hade kommit, så skulle
han nog komma sjelf.
H. Nyblom. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
