Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tja, jag skall gå», sade han med en djup suck.
Han stod ännu q var ett ögonblick, som om han
väntade, att hon skulle säga något mer, något annat,
men då hon fortfor att vara tyst, gick han in i
skuggan, och strax derpå hörde hon grinden slå igen efter
honom.
Hon förblef stående på samma fläck, stilla och
orörlig.
De perlemorfärgade skyarna försvunno, och månen
öfverströmmade hela trädgården med ett vattenklart,
hvitt ljus.
Nina såg upp emot himlen, hennes ansigte var
också hvitt, och hon höll sina hvita händer hopknäppta
på bröstet. Hon stod försjunken i tillbedjan, i
beskådande af en ny uppenbarelse.
»Detta är kärleken», sade hon slutligen halfhögt
för sig sjelf.––––
Den natten tänkte hon mest på hvad hon skulle
svara honom följande dag. Att hon älskade honom,
var hon säker på. Det var hennes första, unga,
oberäknade kärlek, som utan hennes vetskap eller vilja
helt och hållet hade eröfrat henne, och kanske med
dubbel styrka derför att den hade kommit så sent.
När hon ville göra sig reda för, hvarför just huv
hade väckt denna känsla till lif i henne, kunde hon
det icke.
Det var icke derför, att han var klokare och
bättre än många andra; kanhända fans det också
många som voro till och med vackrare och mera be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
