Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
< »Jag hoppas han skall vara öfverseende och god
mot mig», svarade Nina sakta.
»Det hoppas jag tfckså», sade fru Hilda och reste
på sig. »Han kommer hvarken att slå eller misshandla
dig, utan gifva dig ditt dagliga bröd, som du betalar
med dina pengar, och till tack derför vill du uppfylla
hans minsta önskan, och den dag du dör låta dig
brunnas på bål som en trofast och hängifven hustru
— eller hur?»
Hon tog Nina under hakan och smålog, men Nina
tyckte, att detta samtal hade fört dem långt ifrån
hvarandra. Hennes väninna måtte i botten ha något
kallt, något hårdt och oböjligt. Hvad var det för en
i [vinna, som icke förstod sig på kärlek?
Hela det stora Säråker med dess vidlyftiga och
omsorgsfulla hushåll föreföll Nina numera tomt och
ödsligt.
Hvarför gick fru Hilda här från morgon till qväll
och ordnade och samlade? Hvem hade glädje deraf?
Hvar fans medelpunkten? — Ett hem utan en man;
eller uém ett minne om en man, som man hade älskat,
hvad värde hade egentligen det? Hon såg liksom
med medlidande på sin dugtiga, verksamma väninna,
hvilken, som det föreföll henne, gjorde sig så mycket
besvär för ingenting.
Då hon sista gången hade varit här, kände hon
sig så orolig och längtansfull. Också nu längtade hon,
men på ett annat sätt. Hela lifvet hade nu fått ett
sä rikt och mäktigt innehåll för henne, att hon, hvar
hon gick eller stod, var uppfyld af lefvande, lyckliga
tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
