Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höflighet. Hennes sympati var för Tofte, och hon
kände det tydligen som en särskild tröst att ha en
man till vän.
Nina frågade icke, dertill var hon allt för stolt, men
som vanligt kunde hon icke beherska sitt ansigte, och
snart måste hon höra, att hon åter hade »detta
af-skräckande, kalla väsen, som kom blodet att isas i
ådrorna på en», som Tofte uttryckte sig.
Han förstod hastigt, att hon kände sig åsidosatt,
och för att trösta henne sade han henne allt hvad
signora Cossa hade anförtrott honom som en
hemlighet.
Det var en mycket vacker och rörande historia,
som i allt talade godt om den unga italienska damens
person, och man kunde aldrig tvifla på att hon talade
sant, när man såg henne. Hela hennes väsen var så
enkelt, en blandning af något storartadt och barnsligt,
som man blott finner hos italienska naturer.
Nina kände, att hon nästan skulle föredragit, att
hon hade varit en äfventyrerska, och att hon kunde
haft rätt att varna sin man för henne. Men hon
måste erkänna, att hon var ett skönt, olyckligt barn,
och hon kunde icke ens ha rätt att förvåna sig öfvei
det intresse och den sympati, hennes man hade för
henne.
— Och dock kunde hon icke bära det, nej, hon
kunde icke bära det!
Ännu var deras egen kärlek så ung, — och så
stark, tyckte hon. Han var för henne allt, den enda
och ena.
Hur kunde han nu, så snart, ha öga för så mycket
annat och gå upp i intresse för andra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
