Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ 1 Häii ! tjnskade, att allt, som påminde om honom,
skulle tagas bort. Han kunde icke tåla att se det,
och då han snart aldrig nämnde honom mer, var det
som om blott en osynlig gäst hade besökt Ninas hem.
j: Men nu, då hon icke längre var ängslig för sin
ihan, vaknade hennes sorg till lif, och för hvar dag
sänkte den sig djupare i hennes hjerta.
Den förskräckliga tomhet, som ett barns död
efter-lemnar, kände Nina dubbelt derför att hon aldrig
vågade tala derom. Tofte bortvisade den minsta
hän-tydning derpå. Han flydde derför som för något
förskräckligt, som han icke ville eller kunde bära.
Det skulle utplånas.
Men Nina mindes dess mer. Hon kom ihåg den
minsta rörelse, det minsta minspel hos sitt barn, under
dess korta lif, då allt hos det hade varit helsa och
behag, och hon tänkte på de fasansfulla timmar, då
det stred med döden. Hon drömde, att hon låg med det
i famnen, och vaknade för att kyssa den tomma kudden.
Det var, som om ett stycke af hennes hjerta hade
blifvit slitet bort och det ännu blödde.
Hon försökte att se glad ut, när Tofte kom in,
men det lyckades icke alltid. En afton hade hon gråtit
så mycket, att han såg det.
»Hvad är det?» frågade han buttert och lyfte upp
hennes haka.
»Ack, du kan väl förstå det», sade hon sakta och
började gråta igen. Han gick hastigt bort till fönstret
och blef stående med ryggen mot henne.
Slutligen vände han sig om och sade häftigt:
»Jag ber dig, om du inte vill alldeles förstöra
mig, så lägg band på dig!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
