Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som Nina måste spela om ett halft dussin gånger i
rad, men som han sedan plötsligt icke kunde tåla atl
höra mer.
Han köpte hela bundtar med nya noter, som hai
kom hem med, och satte sig bakom Ninas stol ocl
bläddrade deri och bad henne spela. Han satt méc
stora förväntansfulla ögon och hastig andedrägt ocl
läste i notema och väntade att få höra det, men Nim
kunde icke spela svåra saker, och de nya notern*
lågo snart i en stor hög orörda bredvid flygeln.
»Men detta måste jag dock höra!» utbrast hai
ibland. »Det måtte ju låta alldeles märkvärdigt! Déi
är då också ena idioter här i staden. Inte en men
aiska, som kan spela så att det är värdt att höra på det.i
Men det var, som om ödet just lät denna men
niska komma. Det var en ung student, som. kon
på besök till en familj i staden.
Tofte hörde honom spela 1 ett sällskap en qväl
och blef alldeles hänryckt deröfver. Han bjöd honon
hem till sig och gjorde en fin middag för honom.
Den unge mannen, Per Wall, var några ocl
tjugo år och studerade medicin, men hade bloti
en passion, nemligen musik. 1 allt annat var har
temligen ovetande, och tafatt och frånvarande i siti
sätt. — Hans rödblonda hår stod i alla riktningar
och hans ansigte såg snarare ut, som om det tillhörde
ett barn på två år än en ung man på tjugotvå. Hani
ögon, som egentligen voro ljusblå, hade så stora
pupiller, att de ofta gjorde intryck af att vara svarta
och hade många vexlande uttryck. Det var, som on
hela hans själ varit koncentrerad i dem och ständigi
visade nya och öfverraskande sidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
