Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen förmögenhet, och när han afstod från sitt embete,
inga inkomster. Det var just det hon tyckte om, sade
hon och lade sin kind tätt intill hans, det att han
var fattig, att hon icke tog honom för annat än för
hans kärleks skull. — Trodde han icke, att hon hade
kunnat få män med rang och förmögenhet? De hade
legat och tiggt för hennes fötter.
»Men du, du, min älskade», sade hon och slog
sin arm omkring honom, »dig skall jag ge allt, det
är just det härliga! Och du skall ge mig det tusen
gånger igen genom att älska mig, — älska mig
förskräckligt, så som jag vill älskas, så som du älskar
mig nu, — som denna natt, som detta månsken, som
blott du kan älska!»
Nästa morgon var Tofte uppe och ute, innan
Nina hade vaknat, — eller låtsade hon endast som
om hon sof?
Det hade blåst upp och vädret var- utmärkt för
en ridtur, som en del af badsällskapet hade beslutat
att företaga uppe i bergen.
Julia hade ofta ridit i Paris och länge talat om,
hur hon längtade efter att åter sitta på hästryggen
och galoppera bort hvart hon ville. Det hade icke
varit så lätt att anskaffa hästar till de sex, åtta
personer, som ville vara med, och då det gälde en rätt
lång tur, måste det vara kraftiga och pålitliga djur.
Omkring klockan nio voro de sadlade hästarna
och ett par vägvisare samlade vid en paviljong i
parken, hvarifrån man skulle bege sig af. Tofte skulle
vara Julias kavaljer, och han stod vid hennes häst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
