Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rakel hvarken hörde eller såg; hon låg alldeles
stilla och lät det strömma öfver sig; men så hörde
hon modems steg i trappan. Hon steg upp, tvättade
sig i ansigtet och böljade ordna sina saker. — —
5,
Och så började åter lifvet i hemmet. Modem
ville sätta Rakel in i allting, och hon följde tåligt
med, försökte att få intresse för det och hjelpte till
med allt, hvad hon kunde. För resten var det ju icke
alls hennes föräldrars mening, att hon icke skulle
måla, nej, tvärtom! Det skulle glädja dem så mycket,
om hon ville fortfara med sitt intresse för detta arbete,
som dock redan hade kostat ganska mycket.
Ungefär en månad efter sin hemkomst satte hon
upp sina färger på paletten, gick ut bakom ladugården
och började med ett parti emot slätten, som hon länge
haft lust att måla; men när hon suttit ett par timmar
vid sitt staffli, kom modern och bad henne gå med
till hönshuset. Rakel frågade, om det var nödvändigt-,
och märkte då, att modern icke tyckte om, att hon
icke genast kom med.
Så var det nästan hvar gång, hon försökte måla.
Ibland var det modera, ibland fadera, som kom och
ville ha henne med sig, än i trädgården, än på fältet,
ibland till en liten promenad, ibland till ett
handarbete.
Först svarade Rakel nej, men såg, att detta icke
blef väl upptaget; sedan blef hon ond — på det sätt
hon blef ond, tyst, mörk, ovänlig, — men då hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
