Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan två lifsåldrar, — en paus, då menniskorna ha
tid att tänka, tid att se efter den sommar, som slutat,
och i tankarna upprepa för sig sjelfva hela dess
lycksalighet.
Rakel stod ute vid grinden och såg utåt. Der
kom postkarlen. Han kom långt borta, som en liten
prick, kom närmare och närmare. Nu såg hon hans
blå kavaj, väskan öfver axeln. Det var ett bref till
Rakel. Det var från friherrinnan, och deri stod:
»Om åtta dar resa vi söderut. Doktorn vill, att
min Charles skall tillbringa en vinter i Nizza, efter
som han nu i flere år gjort mig ängslig genom att
hosta, så länge snön ligger. Nu säger jag dig, att
jag vill ha dig med. Du följer med oss till Alperna,
sedan ger jag dig, hvad du behöfver, och släpper dig
lös; flyg då, hvart du vill, och blif borta till våren,
— eller längre, om du vill. En annaij gång kan jag
kanske inte göra det; säg derför inte nej! Jag ber
dig derom, jag uppmanar dig dertill.»
Rakel blef alldeles kall, då hon läste detta bref.
Hon var först nära att utbryta i ett skri, ett
jubelskri, men omöjligheten, den absoluta omöjligheten stod
genast framför henne.
Hon vek ihop brefvet och gick långsamt upp till
byggningen.
Men hon gömde icke brefvet; hon lade det öppet
i sin sykorg, som stod midt på bordet i förmaket.
Hon fortfor att gå ute, fram och tillbaka, upp och
ned, men ingenstädes kunde hon få ro. Hon tog en
bok och läste sida upp och sida ned utan att förstå
ett ord. Så gick hon upp på sitt rum och satte sig
att sy. Hon sydde med en otrolig fart, fastän handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
