Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifver jag in rain felfria kria med min vackraste
stil. Under hela vintern har jag aldrig haft annat än
A. och jag är säker på, att om du bara ville vara
lika samvetsgrann och noga i ditt arbete, skulle du
heller aldrig få annat än högsta betyget. — Du var
bestämdt inte noggrann i återgifvandet af din sista
kladd till en kria.»
»Kladd!» återtog Hedvig. Jag skrifver verkligen
«ldrig kladd.»
»Skrifver du aldrig kladd?» Hulda slog sina ögon
mot himlen.
»Nej, det kan du ge dig på», svarade Hedvig
och började veckla upp sina lockar.
»Jag skulle verkligen önska, att du ville låta bli
■att uttrycka dig så simpelt , sade Hulda och snörpte
på munnen.
»Och jag skulle önska, att du inte vore ett så
retfullt dygdemönster, som du är», svarade Hedvig
och kastade hufvudet tillbaka.
Hulda blef blodröd. Hennes ögon fingo ett ho-
ö o
tande uttryck. »Det skall du få betald t för»,
hvä-ste hon.
Hulda Fransson var klassens mest framstående
elev. Det vill säga, hon var den mest exemplariska i
att kunna sina lexor i alla ämnen, och det hade
nästan blifvit en trosartikel, att Hulda måste och skulle
ha bästa betygen i allting. Hon hade ett ganska
godt hufvud, var mycket flitig och ofantligt
äre-girig*
Hon darrade af afund, när någon annan fick en
berömmande uppmuntran, och när en stackare icke
alls kunde, satt hon med ett triumferande, hånfullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
