Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på hufvudet och än djupt ner i nacken. I
förbigående kastade hon ofta en förstulen blick i spegeln,
hur det tog sig ut. Hon egnade ingen synnerlig
uppmärksamhet vare sig åt lexor eller lektioner, men
hade för det mesta brådt med att skrifva små
biljetter, som hon stack till Maria, eller med att läsa
något, som hon sjelf gömde i sin bok. Om hon då
fick frågan, blef hon rosenröd på kinderna — hvilket
klädde hennes fina ögonbryn och glänsande hår
särdeles bra. Hon såg eftertänksam, intresserad ut och
kunde för det mesta på ett märkvärdigt sätt hjelpa
sig ur klämman genom att gissa sig till eller kom-
binera svaret.
I värsta fall hade hon Maria, som var ett af de
bästa hufvudena i klassen och som hjelpte henne vid
alla svåra tillfällen.
Dinas lynne var lika omvexlande som hennes
frisyrer. Hon kunde vara så intagande och behaglig,
att alla stämdes mildt mot henne, men tidtals så
retsam och nervös, att ingen vågade komma henne
nära.
Några trodde, -att hon var förnäm, andra att hon
var dum. Hedvig försäkrade, att det gömdes
någonting inom henne. »Hon är ett troll, och vill man ta
ett troll, så får man bara tag i svansen»,
förklarade hon.
Skolan fann hon ofantligt tråkig, men hennes
unga herrvänner intresserade henne dess mer. Hon
hade olika unga herrar, som passade på, när hon
kom från skolan, och följde henne hem, och hon
bref-vcxlade med en kusin, som var officer, och med en
annan, som var konstnär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
