Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andades djupt, som om detta skulle göra, att ingen
kunde höra hvad hon hade för sig.
Från en låda i skåpet lyfte hon en stor, grå
kartong och tog försigtigt af locket. Hennes ansigte
fick ett gladt, längtansfullt uttryck, hon log, så att
det blef gropar i hennes runda, friska kinder. Sakta,
sakta lyfte hon något ut ur asken och kysste det: —
det var en docka, en medelstor docka med
porslins-hufvud och riktigt hår, ett förtjusande, välskapadt
dockbarn med strålande, stirrande dockögon.
Sofi såg länge på dockan, borstade omsorgsfullt
hennes silkesmjuka hår, som blifvit rufsigt i asken,
strök ned hennes kläder och hviskade sakta till henne:
»Stackars lilla Berta!» Hon hade uppkallat den
efter Berta Anderson. »Ar du alldeles ensam och
öfvergifven, min stackars unge! Och så dina kläder
se ut!»
Hon vände på den. Den skära klädningen tycktes
henne allt för tunn i detta kalla snöväder, och hon
satte sig och började kläda af dockan.
Från en annan ask, som hon hemtade ur skåpet,
tog hon fram en tjockare underkjol, ett par längre
strumpor och en mörkrandig klädning, som lilla Berta
fick på sig. Hon skulle just till att sätta på henne
ett nysydt hvitt förkläde med spetsar omkring, då
någon tog i dörren. Sofi spratt till och tryckte dockan
intill sig. Det knackade igen.
»Var så god och öppna, Sofi», sade en skarp
röst utanför. »Här är ett bref till dig!»
»Strax, strax!» svarade hon och kastade så fort
hon kunde alla dockkläderna huller om buller, gaf
Berta en hastig afskedskyss, och så in i skåpet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
