Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltsammans. Hon, Sofi, var ju snart sjutton år. Hvad
skulle fru Skog och hennes stora söner säga, om de
"visste, att hon lekte med dockor!
Det dröjde dock något, innan hon kom och
öppnade, och frun, som kom in, en lång, mager dam med
en hvass blick och mycket frappanta löständer, såg
sig forskande omkring i-rummet.
»Hvarför öppnade du inte, Sofi? Hvad hade du
för dig?»
»Ingenting, — ingenting», stammade Sofi. »Jag
gjorde mig bara litet i ordning till qvällen.»
»Behöfde du regla dörren af den orsaken?» frågade
fru Skog och såg stadigt på henne.
»Ibland komma gossarne in, och — jag ville gerna
vara ensam litet.»
»Jag kan aldrig tro, att gossarne komma in utan
din tillåtelse», sade hon bestämdt. »Och du behöfver
under inga omständigheter regla dörren, som om det
vore tjufvar och röfvare utanför. — Här är ditt
bref!» Hon räckte Sofi brefvet och gick ut med en
hållning, som tillkännagaf missnöje ända ned i
hälarna.
Sofi såg genast, att brefvet var hemifrån. Det
var hennes fars stil. Annars var det för det mesta
modern, som brukade skrifva. Det måtte ha händt
något. Sofi anade nästan hvad det var.
»Min kära lilla flicka», skref fadern. »I onsdags
fingo mina sex döttrar en liten bror. Mamma är frisk
och kry, och vi äro alla så lyckliga som möjligt öfver
den lilla gossen. Han är också den vackraste och
mest välskapade lilla pys jag någonsin sett! — Nu
skola vi ha en jul så glad, som vi aldrig förr ha haft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
