Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sade hon och blickade tankfullt ut i skymningen med
sina strålande ögon.
»Läs då inte mera på den, utan spela den», sade
Maria, »så blir den nog bäst.»
Dina nickade och teg. Hon låg länge tyst i
skymningen, men så satte hon sig plötsligt upp i
soffan.
»Nu tror jag, att jag har det!» sade hon. — »Nu
ska vi tända ljus och äta här inne hos mig som förr
i verlden.»–––-
Dessa förtroliga sammanträffanden mellan
väninnorna blefvo dock mer och mer sällsynta.
Dina var ständigt upptagen och kringsvärmad.
Det var först och främst teatern, der hon blef mycket
använd, och så var det så många större och mindre
bjudningar om vintera, utflykter och promenader i
vagn om våren. Hon skulle vara med öfverallt, och
hon befann sig bäst, när lifvet gick i en hvirfvel.
Vid denna tid — hon var då snart trettio år — fick
hon en tillbedjare, som i ifver och viljekraft
öfver-träffade alla andra, hon hade haft. Det var en ung
grefve, ett par år yngre än hon sjelf, som var
fidei-kommissarie till ett par stora gods och tillhörde en
af landets förnämsta familjer. Hans föräldrar och
slägtingar hörde och sågo med förskräckelse, huru han
alldeles gick upp i sitt svärmeri för Dina, men man
ansåg det dock blott för ett ungdomligt infall, som
icke kunde ha några allvarliga följder. Att en ung,
förnäm herre kurtiserade en skådespelerska var ju en
gammal historia, som icke kunde förvåna någon, det
var blott det energiska sätt, hvarpå han helt och
hållet gick upp i denna kurtis, som oroade familjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
