Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Walters hjärta var det också tomt Han stod med
fiolen i handen och såg på månskenet, som silade in
genom fönstren. Då tyckte han plötsligt, att det
blixtrade alldeles tätt utanför det mellersta fönstret,
men han tänkte att han nog sett galet, ty himlen
var ljus och stjärnklar.
Han gick ändå nära fönstret för att titta ut, och
då fick han se något som låg och lyste på
fönsterkarmen utanför. Det var en liten bit skinande hvitt
papper. Han räckte handen ut efter det, och dä
såg han tydligen i månskenet hurusom på papperet
stod skrifvet med stora bokstäfver: »X. Y. Zeta
väntar dig i morgon vid soluppgången på Stenberget
Kommer du icke, så kommer jag och hämtar dig.»
Plötsligt stod det klart för Walter, att de tio
åren just voro slut efter denna midnatt, och nu
var han icke mera sin egen herre. Nu hade tiden
kommit, då han skulle afbetala sin skuld.
Hvad skulle nu komma?
Det ryste i honom af en obestämd fasa för något
obekant, som skulle göra slut på hans frihet. Och
hvad var det för resten för en frihet han haft? Han
som varit kungens och hvar mans tjänare. Han
som hade gjort hela världen till viljes, men tegat
med hvad han själf hade att säga. — Men nu var
det inte tid att stå och sörja. Det var bara att
lägga benen på nacken och ge sig i väg för att
inte komma för sent
Han tryckte hatten ned öfver pannan, tog .fiolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
