Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Moster Kajsas skrin.
Det var en gång en gosse, som hette Erik. Han
var b&de stark och vacker, och han kallades af de
andra unga gossarna for »starka Erik», men flickorna
kallade honom »vackra Erik».
Han hade just ingen lust att arbeta men stod
gärna i byns utkant vid den stora gröna planen,
där ungdomen om sommarkvällarna lekte eller slogo
boll.
Här stod han med ryggen mot muren, armarna
i kors och sin lilla tobakspipa i mnnnen. När
flickorna gingo förbi, nickade han vänligt, och var
det en vacker flicka, lyfte han höfligt p& mössan,
men när gossarna gingo förbi, skickade han ofta ett
försmädligt ord efter dem. Han mokade gärna gräl,
ty han tyckte om att sl&ss.
Också var han så stark, att de flesta voro rädda
att slåss med honom, och i hvilket spel han gaf
sig in, vann han.
Erik hade hvarken far eller mor, och för resten
endast en släkting; det var gamla moster Kajsa.
Moster Kajsa var en gammal ogift kvinna, fattig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
