Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ful, alldeles förskräckligt ful, tyckte den vackra
Erik.
Hennes kropp var liten och hoptorkad, och hon
kunde icke hålla hufvudet upprätt på halsen. Det
hängde och slingrade som på ett nyfödt barn.
Ögonen voro små och röda, och den långa näsan
hängde ända ned öfver den tandlösa munnen. Att
ögonen sågo goda och vänliga ut, och att munnen
kunde säga milda ord, det märkte icke Erik.
»Det är förskräckligt, hvad moster Kajsa, är ful,»
sade han endast. »Det är inte underligt, att
käringen aldrig har kunnat få en man.»
Om lördagskvällarna brukade gamla moster Kajsa
gå upp till kyrkogården och vattna grafven, och då
hände det ofta, att hon gick förbi Erik, som stod
vid muren och rökte på sin pipa; ty moster Kajsas
lilla hus låg alldeles intill den gröna planen, där
de unga lekte.
När dåi moster Kajsa kom stapplande fram vid
sin.käpp, med en liten vattenkanna iden andra
handen, nickade hon vänligt till Erik och sade:
. »God afton, vackra Erik!»
Och Erik gaf henne en liten nådig nick tillbaka
och svarade:
»God afton, gamla fula moster Kajsa!»
Då hände det en afton, medan Erik kastade boll
med några kamrater ute på ängen, att han så häftigt
slog till bolleji, att hans ena byxknapp flög af, och han
var på vippen att tappa byxorna.
De andra började att skratta, och då blef Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
