Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är ¡mest. Ser du inte, att alla andra äro bättre
än du?»
Det retade Erik och nästan på trots to? han
plats hos en bonde för att hjälpa till vid skörden,
som just pågick.
Erik var, som sagd t, stor och stark, kunde
arbeta som två utan att bli trött, tänkte förr än
han handlade och var nykter och ärlig. Bonden
var nöjd med honom i allt utom ett. Han kunde
aldrig vakna om morgonen.
När vällingsklockan gick, blinkade han litet med
ena ögat, men föll genast i sömn igen, och det hjälpte
icke hvarken att kamraterna ropade på honom eller
ryckte honom i håret.
»Erik! Erik! Du skall upp!» ropade de.
»Håll munnen!» svarade han i sömnen och vände
sig på andra sidan. Och om de sleto honom i
håret, gaf han dem med slutna ögon ett sådant
slag med sin höjda arm, att de foro åt sidan, och
så lade han sig med hela sitt stora ljusa hår ner öfver
ansiktet, svettig och trygg, och sof vidare.
»Hvarför kan du inte vräka dig upp, när
vällingklockan går?» frågade husbonden.
»Jag hör den inte,» svarade Erik.
»Hvarför kan du inte komma i kläderna, när
man drar dig i håret?» frågade husbonden.
»Jag känner det inte,» svarade Erik. »Jag ska
säga husbond’, att när jag sofver — så sofver jag!»
»Ja, man märker nog det!» svarade husbonden,
»men om du efter andra varningen ännu en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
