Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Violanta var en stark och kraftig flicka» som
arbetade med lif och last p& allt man gaf hentie
att göra och blef omtyckt af både husbondfolk och
tjänare.
Och lika rask, som hon var i arbetet, lika lätt
var hon i dansen.
Om lördagskvällarna, när veckans arbete var
alutadt och hjulen stannade, fick folket tillätelse
att dansa på den gröna planen ofvanför fallet
Här var det friskt och skönt öfver de brusande
vågorna, som hvirflade förbi där nere, medan
karlar och flickor hvirflade omkring i dansen.
Förste mjölnardrängen spelade fiol, och det var
en duktig gosse med ett gladt sinne och ett par glada
ögon. Han spelade fortare och fortare för att se,
hur lätt Violanta kunde svinga sig och hur högt
hon kunde hoppa, och så skrattade han och sade:
»Jag tror minsann du är rappare än själfva
kvarnhjulen!»
Då julen kom, fick allt folket sin lön och
därtill en julklapp. Violanta fick ett par nya skor
och så klänningstyget, som hon hade fått löfte pä.
Det var ett godt, hemväfdt ylletyg, grått» med
blå fasoner, liksom små blad.
Men Violanta kände sig ganska besviken.
Hon hade tänkt sig något gullgult med
flammor, eller något ljust med rosor, men mjölnarhustrun
förklarade för henne, hur stark och användbar
hennes klänning skulle bli, och så tänkte hon icke
mera på iden saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
