Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klänning var af det mjukaste silke och skiftade ljust
i alla regnbågens färger.
Hon log så stilla*, att Violanta forst trodde,
att hon sof, men plötsligt såg hon upp med ett
par ¡stora, tankfulla ögon.
»Kam ¿närmare!» sade hon med mild röst och
sträckte ut sin hand. Det var en smal, hvit hand,
hvarpå blixtrade en blå ädelsten som en stjärna.
»Hvart springer du jL denna sommarvärme?»
frågade Jion Violanta.
Violanta stannade andfådd och varm.
»Till hafvets vilda vågor,» svarade hon sakta.
»Jaså,» sade den sköna damen och log. »Den
vägen gå så många, men de komma säilan tillbaka.
Stanna du hellre hos mig; jag kan behöfva
dig, och här är godt att vara, och ju längre du
stannar hos mig, dess mera kommer det att
behaga dig.»
Då frågade Violanta på hvilket sätt hon väl
skulle kunna vara henne till tjänst, ty nog tyckte
hon att här var ett godt ställe att vara.
»Jo, ser du,» svarade den okända, »här ligger
jäg godt och stilla under de höga träden; jag kan
se både himlen och jorden och floden, och jag kan
läsa om alla naturens under i denna bok. Uen ett
fattas mig! Jag kan icke gå, utan måste rjltid
ligga stilla.» \
Och så berättade hon för Violanta, huru hoY
förr hade vandrat omkring öfver allt Ingen akog ’
hade varit henne för tät* ingen bergshöjd för brant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
