Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När han spelade sakta och vänligt på sin
fide-lunka, kände si# hans mor s& underligt öm om
hjärtat. Hon kom att tänka på den tid, då hon icke var
den gamla rynkiga och tandlösa mor Anna, som
hon na var, utan den vackra och glada
Jönköpinga-Anna, som hon kallades i sina unga dagar, då hon
svingade kring majstången med sin egen Lars.
Och fader Lars såg upp öfver glasögonen, där
han satt och lappade sina stöflar om
vinterkvällarna och såg på sin gosse, när han spelade, och
så länkte han på den tiden han först byggde stugan
och fördo sin vackra Anna dit in, och hora han
hade tänkt sig, att lycka och valstånd skalle komma
med åren, i stället för fattigdom och motgångar,
sjukdom och svält
Och medan gossen spelade, tyckte fader Lars,
att stugan blef ett par alnar högre, och det
kändes så lätt och luftigt kring hjärtat och han
började tänka på våren och lägga nya planer, om hora
allting då skulle bli. bra.
Uen fastan både far och mor aldrig voro så
glada, som nar de hörde gossen spela, tyckte de
dock båda, att det var bara latmansgöra. Han skulle
lappa kängor eller hugga ved eller lära sig ett
ordentligt handtverk och icke bara sitta och vrida
och vända på sin fidelunka.
Och hvad de mest hade emot den, var, att det
icke var något reelt och välkändt instrument, ett
sådant som man kunde låta höra sig på och
förtjäna beröm och slantar för.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
