Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökte också med älfven, och med all den harm och
vrede han kände, när de sade, att han icke var
»rik tig».
När han gick ensam ate i skogen och spelade,
kände han det som om fåglar och träd, blommor och
bäckar, allting omkring honom så väl förstod hvad
han menade och svarade honom därpå. Och när
han såg sin gamla mor le och gråta, när han
spelade, såg han, att också hon förstod honom, men
annars fanns det ingen i hela bygden, som brydde
sig det ringaste om vare sig honom eller hans
fide-lunka.
Ibland kande han bli riktigt ängslig, och då
tänkte han: »Kanske är det sant, att jag inte är
riktig?» Men det varade /endast ett ögonblick; så snart
han började att spela, visste han, att det bästa, han
hade, satt i hana fidelunka.
»Det är bara här i bygden folk inte begriper
mig,» tänkte han. »Om pågon komme långt bort
ifrån, ifrån ett ställe, där de aldrig ha hört
hvar-ken skolmästarens fiol eller Per skräddares klarinett,
skalle de kanske tycka om, att höra på min fidelonka.»
Och om sommaren kommo. .verkligen två
främmande herrar resande och togo in på
gästgifvar-gården. Det var sådana Jierrar, som skrifva i
tidningar, och som na reste land och rike omkring
för att få något att skrifva om.
De vände sig till prästen och till skolläraren
och framför allt till folkskollärarinnan, ty hon kande
nog bäst af alla ge dem upplysning om, hvar det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
