Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men se, då J>lef gossen ond. Han klämde sin
fidelunka hårdt mellan tänderna» ,och han rynkade
ögonbrynen och började ,att blåsa, så att kinderna
stodo som segel på en fregatt.
Ute blåste det .också. Stormen slet alla de vissna
bladen af träden pch jagade dem framför sig som
en flock vilda fåglar.
Innanför de stängda luckorna i prästgården satt
prästen och spelade kort med sin hustru. Där var
varmt och godt, ljus på bordet och prästfrun hade
lagat en stor, rykande toddy till prästfar.
Prästen var vid godt lynne, ty han satt med trumf ess
på handen» men just som han skulle till att lägga
ut det, får han höra det förskräckligaste tjut. Det
var Fidelunkan, som gick förbi och blåste på ett
stycke.
Det hven och ropade och hotade som basuner.
»Hu» bevare mig!» sade prästfar och släppte
korten. »Det var otrefligt! Det låter ju som själfva
domsbasunen!
Nej, mor! Jag tror vi kasta korten!» fortfor
prästen. »Det var ,en vidrig musik»» och så reste
han sig och gick in i husets allra innersta kammare!
och där stod }ian och höll för öronen» ty det var
riktigt styggt hvad de trumpeterna liknade
doms-basunen.
Men Fidelunkan gick ,vidare och kom till
skol-mästarhuset. Där började han ett nytt stycke.
Skolmästaren satt och halfsof öfver tre dumma
bondpojkar, som han skulle läsa öfver med, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
