Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som bläck och bolmade ut or hufvudet och
kinderna svällde som luftballonger.
»Nej men, Per skräddare! Hur spelar du i kväll!»
ropade flickorna. »Hu, hvad det är falskt!» och
s& höllo de för öronen.
Men Per skräddare skrek med dubbel kraft p&
klarinetten, och Fidelunkan pkrek lika högt en half
ton under.
Då började alla gossarna att skratta åt Per
skräddare. Han var blå i ansiktet och hans svarta
hår droppade af pvett och pomada. Han kråmade
och spände sig i sin blå vadmalsdräkt under sin
prickiga halsduk och påg ut som en kalkontupp,
som poser upp pig. Men lika skärande falskt tjöt
klarinetten.
»Jag spelar rent! Jag vet att jag spelar rent!»
skrek han med tårar i ögonen och kastade
klarinetten; men då kilade Fidelunkan in i skogen.
Utanför det lilla huset där skolmamsellen
bodde, stannade han. Där inne brann ljus. Mamsellen
satt och skref på en uppsats om: »Folkmusiken och
dess betydelse», då Fidelunkan smög sig tätt under
fönstret och gaf henne ett glatt lag med fidelunkan.
Det lät som en hel orkester skulle ha exploderat
utanför rutorna.
Hon for upp med ett skrik.
»Hvad är det? Hvad är det? Jag1 tycker mig
skönja ett folkmotiv i allt detta virrvarr, men
sammanbindningen! Harmonierna! Hvad i alla dar är
det?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
