Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver sin egen trädgärd, men icke var det ratt
eller bra för träden, att smaka p& frukten första
&ren de buro.
Och när Per kom ut pä äkiprna och talade med
sin inspektor, svarade han pä allt, som Per sade:
»Det ska nog bli bra! Det ska inte herrn
bekymra sig om. Herrn ska gä upp i slottet och
sitte och se pä utsikten.»
Och sä höll sig Per mest uppe i slottet, ät och
drack, och lät dagarna gå som de kommo. Han blef
så ledsen och olustig, att han till sist började tro,
att han bestämdt var sjuk och lät tillkalla doktorn.
Och doktorn kom och sade, att Per alldeles måste
upphöra att äta så många fläskpannkakor; mån fick
knip af det, och det var icke alls nyttigt. Per skulle
dricka hafresoppa och lägga terpentinduk på magen.
Men nu var just fläskpannkaka det bästa Per
visste, och när han icke kunde få äta
fläskpannkaka och icke smaka på frukten i trädgården och
icke rida eller åka med sina egna hästar, då var
det just icke heller något vidare muntert att vara
herreman.
Och för hvjar dag, som gick, tyckte Per, att
det blef allt ledsammare.
Så satt han en dag uppe i fönstret och
spottade ner i vattnet för att se« huru stora ringar det
kunde bli; — det lilla nöjet kunde väl ingen
förbjuda hotoom! — och då fick han se en skuta,
som kom for fulla segel uppför fjärdein. Den
kryssade upp emot vinden och spände seglen som svan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
