Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jo, det var ingen fisk, det var en liten hafsunge.
Frftn hufvudet till midjan rar den skapad som
ett litet barn, med utstående, vattenblå ögon, och
en stor, våt mun, med tjocka läppar. Den hade
knubbiga små barnarmar och runda hander. Men
från midjan och nedåt var den som en fisk.
Den hade icke ,ett spår af ben, utan endast
en blank, tjock fiskstjärt som på en stor gädda.
Den slog och smällde med stjärten för att
komma loss, kastade sig baklänges och piskade med
sina små händer i strömmingen, medan den skrek
af full hals med sin stora, öppna mun.
»Det var mig en konstig nors,» länkte fiskaren,
och så drog han nätet i land och bar hem fisken.
Hafsungen hade han tagit upp och bar den under
armen, men den var ganska svår att hålla i styr,
ty don vred 3ig som en ål och vrålade hela tiden
med en underlig, ihålig stämma, som när man blåser
i en snäcka.
»Se här, mor,» sade fiskaren till sin hustru,
när han steg in i deras 101a stuga. »Växla mig
den abborren!» och därmed kastade han hafsungen
på bordet.
Hustrun slog ihop båda händerna af förskräckelse,
men lilla Vifvan skrek högt af glädje och sprang bort
och nöp hafsungen i stjärten. Men då sprattlade
den till så häftigt, att den föll ned på golfvet
»Låt den ligga,» sade fiskaren. »Den dör snart!»
Och det såg verkligen ut, som om den lilla
ha&ungen snart skulle dö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
