Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»A, det är bara hafsfolket, som är p&
misa-humör för att det inte genast f&r sin vilja fram.
Det g&r dem i magen, och de ha d&liga drömmar,
men det lugnar sig snart!»
I tre dagar och tre nätter rasade stormen,
men så blef hafvet lugnt, och första gången fiskaren
lade ut näten, hade han dem fullare än någonsin.
Då hände det en dag, att Bubblan och Vifvan
suitto vid sjön och talade med hvarandra. Bubblan
hade från sjöbotten hämtat upp några små musslor,
som han hade lagt på ptranden.
»Men dessa äro inte vackra,» sade han, »inte
tillräckligt vackra till min Vifva. Jag minns, då
jag var helt liten och satt på hafsbotten, att jag
lekte med stora rosenröda snäckor, som min mor gaf
mig. Om jag bara kumde få fatt i en af dem.»
»Ja, hur skall det gå till?» frågade Vifvan.
»Ja^ kan inte gå ner på hafsbotten efter dem.
Då skulle jag dö, och aldrig mer komma igen och
leka med dig!»
»Nej, men du kan gå ner till stranden och
ropa på far min, och när han kommer, så säg till
honom: »Bubblan längtar efter snäckor! Af de röda,
af de stora, af de allra vackraste, som mor hans gaf
honom att leka med, då han var liten; af dem,
som kunde brusa; och susa och säga: »Schy, scho
— hela hafvet stormar.»
Ja» det lofvade Vifvan, och hon längtade så
a/fat ge Bubblan, det han önskade, att hon rent af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
