Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och obetydligt ut Bergåsen yar som en liten låg
jordvall, den högsta gran i skogen såg ut som en
liten pinne, som stack upp öfver stranden, och
fiskarstugan var som en leksak, som en enda af de stora
vågorna skulle kunnat krossa i spillror.
Ntej hafvet! Det var stort och mäktigt och
oändligt, aldrig detsamma och icke likt något
annat, och Vifvan började att älska hafvet och
glömma jorden.
Väl tänkte hon ibland på sina föräldrar och
ännu oftare tänkte hon på lilla Bubblan och
längtade efter honom, men när hon sade det till
hafs-mannen och hafsfrun svarade de:
»Han kommer snart! Han kommer om sex år,
och siex år äro blott som ett vågslag i hafvet»
Och så tröstade sig Vifvan och lyssnade till
hafvets brus.
Men hemma hos fiskaren hade de saknat
Vifvan samma dag hon försvunnit
De sökte henne först uppe vid den lilla
skogssjön, där de alltid trodde sig kunna finna henne,
när hon var längie borta, men där fanna hon icke,
och att hon ick,e på länge hade varit där, förstodo
de af Bubblans förskräckta ansikte. Han hade
simmat ända intill stranden och låg med armbågarna
på stenen och hufvudet i händerna och stirrade
in emot skogen, hvarifrån han väntade, att Vifvan
skulle komma tillbaka.
Då föll det fiskaren in att gå ner till hafvet
En aning sade honom, att nu hade hafsmannen häm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
