Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, na var Vifvan hemma igeji, och hennes
föräldrar kunde ioke, no g förvåna sig öfver, huru
stor och vacker hon blifvit. Hennes ögon voro blå
bom hafvet på en sommardag» hennes gång var
aå gungande, hennes stämma så sjungande, och
hennes gullhår sken omkring henne, så att hon lyste.
»Vi ha ju fått en riktig prinsessa hemi» sade
fiskaren och förblef stående med mössan i handen.
»År det här ni bo?» frågade Vifvan ooh såg
sig omkring. »Det var förskräckligt smått och trångt,
och så kväfs man ju af brist på luft! Jag kom
inte alls ihåg, att stugan var så liten!»
»Och Bubblan? Hvar är Bubblan?» frågade hon
vidare. Hon hade icke sett, Idå han försvann i hafvet.
»Han kommer snart tillbaka»» svarade modern.
»Hans föräldrar ville bara tala litet med honom»»
och så försökte de att vända hennes tankar på
något annat.
Hon skulle se trädgården och ängen, och gå
upp på berget till den lilla sjön, men öfverallt
gick hon tyst.
»Hvad det är smått, alltsammans!» sade hon.
»Jag kan ju inte andas.»
Det enda, som gladde henne att se, var den lilla
sjön, där Bubblan hade bott, och där hon. hade
lekt med honom, men hon ityckte också att den hade
krympt ihop och blifvit så sorgligt liten.
»Det allra minsta rum nere i hafvet, är mycket
större, än denna vattenskvätt,» sade hon. »Den är
inte stort större än hafsfruns nackspegel.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
