Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till sist blev jag nästan en smula stött
över, att han alldeles tycktes glömma bort
mig för gamla Lova, och gamla Lova
rodnade, så hon blev skär och ung på nytt
inför hans vänliga, glada leende.
Demonstrativt återtog jag David Copperfield, men
ingen brydde sig om, vad jag gjorde, och
jag läste, så det sved i ögonen samma sida,
samma sida utan att idas vända bladet. Till
slut kunde jag sidan utantill, och hade någon
gjort mig en fråga, hade jag i tankarna
svarat med bokens ord. Men ingen frågade
mig någonting. Då hörde jag Karls steg i
trappan. Hans steg äro tunga och fasta, så
att man nästan skulle kunna tro, att det vore
min idealiske bruksägare, som kom. Lova
drog sig i bakgrunden eller förgrunden, och
Karl inträdde åtföljd av Ulla. Hon går så
lätt, att bredvid Karl hörs hon inte alls.
(Det är ju egentligen, som det skall vara,
ty "kvinnan tige i församlingen", är uttytt
så, att "kvinnan bredvid mannen ej bör
höras".)
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
