Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tåget hit var proppfullt. På färjan
(den rörde sig knappt, så att jag slapp att
bli sjösjuk. Gudskelof! För Hans är ju.
en sådan sjöhjälte) åto vi ett slags middag.
Jag satt bredvid en stilig Rittergutsbesitzer,
jag tror åtminstone, att han var godsägare,
för han såg så där junkeraktig och
half-militärisk ut, som man alltid föreställer sig
Axel v. Rambow och andra tyska
romanherrar — och han kallade mig jämt
»gnä-diges Fräulein». Och fastän jag satt vid
sidan af min man och visste med mig, att
jag varit gift i nästan en hel vecka, nändes
jag inte en enda gång rätta honom. Dels
för det att mamma ju alltid har inpräntat
i mig, att man inte skall tala för mycket
med främmande personer, och dels för det
att jag kände på mig, hur besviken han
skulle ha blifvit. Dessutom tyckte jag också,
att det var något visst vemodigt intressant
i att ännu en gång bli kallad fröken. Det
är förstås sista gången jag får höra det.
Berlin är förtjusande. Och jag förstår
nu, hvad mamma alltid har sagt, att män
skall se en storstad första gången en som-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
