Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom nära» — om observerandet af dagjämningen eller månens
noder eller stjärnornas uppgångstider; än redogöres för inträdda
eller genom felaktig beräkning förgäfves väntade förmörkelser;
än omtalas järtecken, som kunna hämtas ur planeternas
ställning, mångårdar, skyar m. m. Om babylonierna känt icke blott
Jupiters utan äfven, såsom man vill påstå, Saturnus’ månar,
måste de hafva förstått användningen af synglas. I Nimrud
har man funnit en tämligen starkt förstorande lins af
bärg-kristall. Att babylonierna egde olika slag af ur, omtala
grekerna.
Medeltidens astrologi stammade i rätt nedstigande led från
dessa »babyloniska tal», på hvilkas mystiska krafter Horatius i
en af sina sånger anspelar, och som i den klassiska fornverlden
voro vida berömda. Den underliga tanken att vilja i
planeternas rörelser läsa människors kommande öden vinner först
sin förklaring, då vi lärt, att det fanns en tid, när man i dessa
planeter såg gudar, som genom sina rådslut bestämde öfver
jordens barn. Och om yngre dagars astrologi lät Saturnus och
Mars vara olycksbådande stjärnor, men däremot spådde lycka
för den som blifvit född, när Jupiter och Venus på himlen hade
försteget framför öfriga planeter, så var tanken häri troligen
fullkomligt babylonisk, endast hade latinska namn trädt i stället för
Adar och Nirgal, Merodak och Istar. Astrologernas sätt att
räkna efter dubbeltimmar är också äkta babyloniskt.
Vördnaden för sju-talet såsom heligt, röjd i det hebreiska uttrycket för
svärja (nischbá’ af schéba’ sju), yppande sig i gamla testamentets
sjuarmade ljusastake, i uppenbarelsebokens 7 basuner, 7 signet
m. m., bevittnad af vissa klassiska mysteriers 7 portar och 7
grader, erkänd af Medeltidens astrologi, alkemi och
byggnadskonst — äfven den har sina rötter i Kaldéen. I dikten om
Istars färd till underjorden och i syndaflodsberättelsen hafva
vi sett detta tal spela en roll.
Det samband, som astrologien erkände mellan planeterna
och metallerna, är detsamma som babylonierna omtala, ehuru
inskrifterna icke gifva oss medel att i enskildheter visa denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
