Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talang eger sålunda en forn-babylonisk historia bortom sin
fransk-latinsk-grekisk-judiska.
Om en hög utveckling af kameralväsende och statistik hos
assyrierna vittna redan konunga-inskrifternas noggranna
sifferuppgifter om eröfrade byten. Vi ega lertaflor med geografiska
uppräkningar, listor på de tributbelopp, som ålågo olika städer,
förteckningar öfver deras egendomliga produkter m. m. De
köpe-, arrende- och låne-kontrakt, vi funnit, äro dessutom af
intresse såsom intygande tillvaron af ett utbildadt juridiskt
formsystem med vittnen, notarius publicus o. s. v.
Egendomlig är den materiella beskaffenheten hos vissa af dessa
kontrakt. På en lerskifva skrifves aktstycket, vederbörande
personer trycka eller rulla sina signet däröfver och skifvan brännes
till tegel. Men understundom höljes detta tegel i ett nytt lager
af lera, på hvilket kontraktet å nyo inskrifves. Var det för
att ega en möjlighet att få kunskap om urkundens text äfven
om den yttre skriften blefve afnött, som man gjorde så? Eller
var det kanske för att förebygga all möjlighet af förfalskning?
Såsom prof på assyriernas naturvetenskapliga
åskådningssätt tjänar en i Ninive funnen, kanske egentligen i
skriftförklarande syfte affattad lista på en mängd djurarter, ordnade
efter likhet och slägtskap. Vid sidan af det gängse namnet
uppföres djurets ideografiska uttryck, bestående af två element:
ett tecken som utmärker gruppen eller slägtet, ett annat som
tillhör arten. Man har anmärkt att detta just är samma
princip, hvars införande i naturvetenskapen Linné räknade som en
af sina vigtigaste förtjänster.
Redan tidigare hafva vi omtalat, att assyrierna sysselsatt
sig med språkliga studier och att de efterlemnat grammatiska
och lexikaliska arbeten. Den assyriska skriftens konstighet
måste tidigt hafva dragit tanken till hithörande frågor.
Därtill kom önskan att gifva begriplighet åt de gamla ackadiska
skrifterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
