Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handen, som om han länkt knacka på, men han
bara knackade som i luften. Det var som om han
inte vågade, men så fann han på råd. Två steg
från fönstret tog han av sig trätofflorna och
ställde sig och slog ihop dem.
Det var egentligen en lustig syn att se honom
stå där. Han såg så liten och ynklig ut och detta
klappande med ena toffeln mot den andra
verkade trolldom på något sätt. Men han hade inte
klappat länge förrän en gardin drogs undan och
ett ansikte blev synligt bakom rutan.
Då lutade också Nisse sitt ansikte mot rutan,
som om han velat pussa henne där inne, Johanna,
som grinade fult och elakt.
— Dä ä toffelmakaren, sa han.
— Ja dä va klart, kom det snäsigt bakom rutan
och så föll gardinen ner igen.
Det blev också snart klart, det som närmast
skedde och det var att Johanna kom ut på
förstubron och då gjorde Nisse helt om och stack
i väg. Han före och Johanna efter. Nisse ålade
i väg med skräcken i hälarna och skräcken var
Johanna, som kom omedelbart efter, för det var
nu så att Johanna var känd att kunna vara elak
i munnen och nu var inte Nisse upplagd för
samtal. Det var dock ingen överhängande fara,
för Johanna var tung och ovig. Inte olik ett ölfat
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
